Mot ljusare tider?

Trots att vinjetten Matkultur i sig är helt neutral, handlar krönikorna nog lite väl ofta om det negativa, medger Mats-Eric Nilsson. Så här kommer två motbilder till E-nummereländet – från Västerås och Stockholms city.

”Men varför skriver ni så sällan om något positivt?”
 Detta är sedan gammalt en av de vanligaste frågorna när tidningsredaktörer möter sina läsare. Medierna upplevs som nedlusade med skandaler, olyckor, brott och kritiska granskningar. För allt det som trots allt fungerar som det ska verkar utrymmet vara starkt begränsat.
Redan de isländska sagorna fokuserade dock på såväl gruvliga svek som ond bråd död. Den engelske 1600-talspoeten John Milton fick en hit med diktsviten ”Det förlorade paradiset”, men uppföljaren ”Det återvunna paradiset” var det inte lika många som ville läsa.
Dagens författare brukar ha lättare för att skildra dåligt sex än att skriva om lyckad älskog. Och för mig är det svårare att finna de rätta – och inte utslitna – orden för något som smakar riktigt gott än att med några verbala hugg sabla ned den sämsta industrimaten.
Därför känner jag mig klart träffad av den inledande kritiska frågan. Det finns ju dessutom numera en reportagetidning, Good News Magazine, som helt inriktar sig på de goda exemplen. Så omöjligt kan det ju inte vara.
Egentligen handlar det nog mest om att kunna välja bland de många ljuspunkterna. En av de klarast lysande är just nu det ambitiösa matprojekt som dragits igång i Västerås. Man har där för flera år sedan övergett den centralproducerande skolmat som så länge varit rådande trend i landet, och tar nu ytterligare ett stort kliv.
Med den välkände ekologiske kocken Rune Kalf-Hansen som konsult försöker man på sex kommunala enheter inom förskola, skola och äldrevård hitta fram till vad som ska bli framtidens storköksmat i staden.
I det nystartade pilotprojektet satsar västeråsarna målmedvetet och med stor kreativitet på ekologiska, närproducerade råvaror som är i samklang med rådande säsong. Här kokas riktiga buljonger och görs egen sylt som ersättning för fabriksvarianten. Elever och gamla betraktas som gäster, matsalarna blir restauranger, som följaktligen har sina köksmästare.
I skolrestaurangerna är de långa köerna avskaffade. Gästerna lägger för sig själva vid nya, fina buffébord, vilket gör att de kastar mindre och i bästa fall vågar prova på nya smakkombinationer. Nyligen gjorde den ugnsstekta brysselkålen succé på Skiljeboskolan.
Tanken är att även att maten på olika sätt ska tillåtas komma in i undervisningen – i matematiken, geografin och biologin. Dessutom planeras för att odla grönsaker och kryddor i egna köksträdgårdar.
Precis som man gjorde i vid de gamla folkskolorna. Då skulle varje skola ha sin egen odling. Ett system som infördes på 1840-talet och avskaffades drygt ett sekel senare.
Men som nu kan vara på väg tillbaka.