Att slänga mindre mat

För ovanlighetens skull har jag i år ett nyårslöfte. Att inte slänga så mycket mat. Det kan förstås låta präktigt och trist, men att kasta så lite som möjligt är stimulerande utmaning som börjar redan i affären.

Den som handlar sin mat så sällan som möjligt och i maximala kvantiteter betraktas som den optimala konsumenten. Helst ska man backa upp kombin mot storköpet Megamaxi och liksom flytta en del av butikens lager hem till den egna bostaden. Det är så den moderna människan bör använda sina pengar och sin dyrbara tid. Eller hur?
Vi påträffar denna föredömliga livsmedelskund vid en av de många och långa butikshyllorna. Det står bland annat ”senap” på den inköpslista han håller i handen eftersom denna vara just tagit slut därhemma. Nog fanns det egentligen en hel del kvar i burken, men innehållet såg inte längre särskilt fräscht ut – så den hamnade i soporna. 
Nästa gång ska jag välja en mindre förpackning, tänkte han då han mödosamt skrapade ned den kasserade senapen i soppåsen. Men i affären några dagar senare sträcker han sig ändå – spöklikt nog – efter den jätteburk som handlaren med några kronor som lockbete vill få honom att köpa… 
Vi slänger ofantliga mängder mat. Enligt en undersökning som Skandiabanken gjorde 2007 kastar en svensk barnfamilj årligen livsmedel för 8 000 kr.
En av bovarna är den närmast religiösa tilltron till bäst-före-datumet. Den tryckta informationen från producenten betyder allt och den egna näsan inget. Därför är många svenskar, inte minst yngre, beredda att på morgonen hälla ut den mjölk som ”gick ut” vid midnatt. 
Just detta har aldrig varit mitt problem, men jag – och min familj – har ändå på många sätt ingått i den rådande kastarkulturen. Hur många sunkiga syltburkar och mögliga ostar har vi inte hittat i kylskåpets djup? 
Men sedan nyåret kan en viss förbättring skönjas. Jag påstår inte att vi helt slutat att slänga mat, men vi har blivit klart bättre på att äta upp de från början fina råvarorna i tid och dessutom på att ta hand om alla rester.
Här kommer i all anspråkslöshet våra enkla tips till den som kastar för mycket: 
1. Låt dig inte luras att den jättestora syltburken alltid framställs som en bättre affär. Hur mycket sylt hade du egentligen tänkt köpa?
2. Våga lita på ditt luktsinne för att avgöra om mjölken eller köttfärsen verkligen har blivit gammal. 
3. Undvik att köpa produkter som har smaksatts i fabriken. Det är oftast betydligt lättare att hitta ett sätt att använda en överbliven halv bytta naturell crème fraiche än en som har smakar saffran och tomat.
4. Om middagsresterna ska sparas i kylen lägg dem i genomskinliga plastbyttor på en hylla i ögonhöjd och använd dem så snart som möjligt. Det minskar risken för att de glöms bort. 
5. Försök att se värdet i det du normalt brukar kasta. Inse att gammalt bröd, om det är riktigt bakat och osötat, är en stor tillgång. Det kan bli krutonger, basen i en lök- eller tomatsoppa, varma smörgåsar eller rivas till ströbröd. 

Mitt boktips:
I ”Fattiga riddare – och andra kökshjältar” ger Anna Lind Lewin och hennes son Zeke Lind många användbara råd till den som vill ta bättre vara på maten.