Vinets hemliga tillsatser

I debatten om tillsatser har det kraftigt processade vinet hittills sluppit alltför lätt undan. Men nu börjar fler producenter och konsumenter intressera sig för så kallade naturviner.

Vinproducenter talar gärna och länge om sin terroir. Den unika jordmån, det speciella mikroklimat och de traditioner som ger just de egna vinerna dess intressanta och särpräglade karaktär. 
Men efter att fotograferats bland de vackra druvklasarna i vingården går producenten inte sällan raka vägen till sitt raffinaderi för att med hjälp av avancerade tekniska processer sudda ut just den där lokala profilen. Så att vinet anpassas till mer utslätade globala smakpreferenser eller kan skräddarsys för olika nationella målgrupper.
För de flesta konsumenter framstår vin nog som ett slags naturprodukt. Att man bara pressar musten ur druvor och låter den jäsa i något slags behållare – gärna ekfat – för att sedan tappa härligheten på flaska när smak och alkohol har utvecklats lagom mycket. 
Men det var länge sedan. Idag framställs många viner lika industriellt som de flesta andra livsmedelsprodukter. Den stora skillnaden mellan matfabrikernas och vintillverkarnas varor är att alkoholdryckerna av något skäl inte behöver innehållsdeklareras. 
Det är därför du aldrig ser några E-nummer på flaskor eller boxar. Det enda som måste anges är om vinet innehåller konserveringsmedlet svaveldioxid, eftersom det kan vara skadligt för allergiker och överkänsliga. Hur mycket av denna tillsats som använts behöver dock inte deklareras, trots att det kan skilja mellan 10 mg och 160 mg per liter, vilket är maxgränsen för rött vin.
Du får heller inte veta hur mycket socker som lagts till för att höja alkoholhalten eller om vinmakaren använt sig av inköpt specialdesignad jäst – som kan förändra vinets karaktär – istället för att spontanjäsa det.
Om den eftertraktade strävheten kommer från druvorna eller om de så kallade tanninerna har tillsats i pulverform förblir också en hemlighet. Liksom om den syra du njuter av i själva verket har blivit till på konstgjord väg. 
Även de viner som sägs vara ekologiska kan ha manipuleras på flera sätt. Visst har druvorna odlats ekologiskt utan bekämpningsmedel, men EU har ännu inte kunnat komma överens om ekoregler för själva vinframställningen.
Så allt fler talar idag istället om naturviner. Som har jäst av egen kraft, har en ytterst liten andel svavel och som inte har filtrerats eftersom denna process anses påverka smaken.
Någon certifiering finns ännu inte för dessa viner så det är ännu ganska svåra att hitta. De gömmer sig dock i Systembolagets beställningssortiment – en del av dem är biodynamiska – och finns på vinlistan hos riktigt ambitiösa krogar. 

Tillägg
Vad vinet innehåller och hur det har framställts får konsumenten alltså inte veta. Och när det gäller ursprunget kan det vara lite si och så med informationen. Av boxen eller flaskan att döma verkar vinet kommer från Italien. Och det är också svaret när du frågar systembutikens personal.
Ingen säger att det kommer Skåne. Trots att det kan vara minst lika sant. I Simrishamn ligger sedan några år en stadigt växande vinfabrik som tar emot bulkvin från hela världen i 24 000 liters flexitankar och processar dem omsorgsfullt efter den rådande svenska smaken – kraftigt och fruktigt när det gäller rött – och säljer dem sedan som exempelvis italienska eller spanska, beroende på råvinets ursprung.