Hyllad Västerbottenost full av E-nummer
/E202, E251 och E235. Varför finns det så många E-nummer i en vanlig ost? Och hur kommer det sig att det finns de som klarar sig helt utan?
Read MoreMats-Eric Nilsson är nyhetsjournalisten som hösten 2007 slog igenom som fackboksförfattare med Den hemlige kocken. Hans bästsäljande böcker har placerat de många livsmedelstillsatserna i centrum för matdebatten och påverkat såväl konsumenter som producenter. Sedan 2008 är han en flitigt anlitad föreläsare i Sverige, Norge och Finland.
Hösten 2018 kom Mats-Eric med sin sjunde bok: Château Vadå – om det okända fusket med ditt vin. Intresset kring detta blev snabbt så stort att han skapade bloggsidan chateauvadå.se och i augusti 2020 kommer med den fristående uppföljaren Nyfiken på naturvin.
E202, E251 och E235. Varför finns det så många E-nummer i en vanlig ost? Och hur kommer det sig att det finns de som klarar sig helt utan?
Read MoreVi äter för lite frukt och grönsaker. Men amerikanerna är ännu sämre, och där försöker man nu åtgärda problemet genom att marknadsföra morötter som – skräpmat.
Read More
En bullrig restaurangmiljö kan som bekant förstöra såväl den första känsliga dejten som den förtroliga affärslunchen. Nu visar det sig att ljudnivån även påverkar hur vi upplever maten.
Read MoreLandets handlare larmar om att försäljningen av svenska äpplen går trögt. Alltför många konsumenter har sedan barnsben blivit matade med ett litet antal smaklösa, men prickfria, importerade sorter.
Read MoreVad kan man egentligen äta på ett djur? Svaret beror på vem du frågar. För att bli bjuden på den lokala delikatessen lammöga behöver man inte ta sig längre än till Gotland.
Read MoreVi hyllar färska råvaror och ratar sunkiga industriprodukter med många tillsatser och lång hållbarhet. Men visst finns det högklassiga konserver. Som riktiga sardiner.
Read MoreNär färskpotatis, riktigt potatismos och hembakta bullar av hygienskäl inte längre får serveras har något hänt när det gäller synen på maten. Men befinner vi oss i början eller slutet av denna utveckling?
Read MoreSomliga har på tok för mycket. Andra inget alls. Vad gör vi åt det årligen återkommande äppelproblemet? Lär av engelsmännen!
Read MoreVi har aldrig lagt så liten andel av våra inkomster på mat som idag. Det finns så mycket annat som pengarna ska räcka till. Så vad får egentligen en handfull långt ifrån nödvändiga körsbär egentligen kosta?
Read MoreDagens butiker är fulla av utländska rätter. En imponerande mångfald kan man tycka. Men vad har dessa fabriksversioner egentligen med originalen att göra?
Read MoreSom amatörkock bländas man gärna av kökets virtuoser. Men deras mest avancerade kokkonster kan vi sällan kopiera. Det är betydligt lättare att låta sig smittas av den upptäckarglädje och jordnära passion för de enkla råvarorna som finns hos de allra främsta.
Read MoreDet finns två sätt att få plats på den stjärnbeströdda och världsberömda restaurangen. Antingen bokar man bord tre månader i förväg för att få ett lunchbord en vanlig onsdag. Eller så tar man sig helt oanmäld in köksvägen.
Read MoreKrogsnusk och skatterazzior är vanliga rubrikord när restaurangbranschen hårdgranskas. Aldrig handlar det om de ingredienser som ligger på tallriken. Ändå är man ju sällan så kulinariskt utlämnad som när man går på krogen.
Read MoreSill och strömming brukar man skriva om före påsk och inte efter. Men varför då egentligen? Dessa billiga matfiskar är minst lika bra nu. Och utmärkta alternativ till falukorven.
Trots att vi aldrig tidigare i historien har använt en så liten andel av våra disponibla inkomster till att köpa mat klagar vi gärna över livsmedelspriserna. En enda kasse med högst ordinära basvaror kan ju kosta 300 kr eller mer. Hur kan det ha blivit så dyrt? Finns det inget billigt att äta längre?
Ni får väl leva på falukorv – radhusbiff, hö hö – är sedan länge standardsvaret. Denna charkprodukt, som med sin låga kötthalt knappast skulle betraktas som korv i särskilt många andra länder, har i årtionden varit svenskens patentlösning i trängda ekonomiska lägen.
Den rödbruna ringen, som vi konsumerar 30 000 ton av per år, har blivit själva symbolen för det enkla kosthållet. Den omhuldade falukorven har en sådan särställning att vi greppar efter den i kyldisken utan att ens försöka ta reda på om den verkligen är det bästa lågprisalternativet.
För hur kommer det sig annars att vi så ofta missar strömmingen och sillen!
Sill har i inlagd form blivit ett slags festmat, som ställs på bordet till påsk, till midsommar och till jul. Men varför bara då? Och hur gick det till när strömmingen hamnade på undantag?
Det låter kanske olidligt präktigt att säga att sillfiskarna, som kallas strömming norr om Kalmar, är en av våra allra förnämsta råvaror – när man väger samman smak, pris och näringsvärde. Det råkar dock vara sant, och det är ingen tillfällighet att många välkända kockar ingår i clupea harengus allt exklusivare fanclub.
Smak kan i och för sig alltid diskuteras. Men den som rynkar på näsan åt strömming kanske bara har ätit för mycket av skolans eller lunchmatsalens varmhållna och margarindrypande version och för lite av den fisk som just lämnat pannans fräsande smör.
Egentligen är det konstigt att vi har så många trista korvkiosker och så få gatukök som erbjuder nystekt strömming. Eller att det inte finns fler lunchkaféer som inser att en välgjord sillmacka, på danskt rågbröd, kan vara ett fullgott alternativ till bleka bake off-baguetter med E-nummerstinn skagenröra. I Stockholm är strömmingskiosken vid Slussen och Nybroe Smørrebrød i Östermalmshallen två lysande undantag.
Den feta sillen är som bekant fullpackad med nyttigt omega-3. Dessa fettsyror kan man enligt reklamen dock även få i sig om man konsumerar särskilt berikat knäckebröd. Problemet är bara att man måste äta 311 skivor Wasa Sport för att få en lika stor dos som en sillbit på 25 gram innehåller, räknade SvD:s konsumentreporter Henrik Ennart ut för ett par år sedan.
Tillägg
Leif Mannerströms ”Sill & Strömming”, som var med på bokrean nu senast, är en inspirerande hyllningsbok till de oansenliga fiskar som genom århundraden, vanligtvis i saltad form, varit ett så viktigt baslivsmedel häruppe i norr.
Med stor entusiasm visar den västkustske kockveteranen på sillfiskarnas, som det verkar, närmast outtömliga kulinariska möjligheter. Själv känner jag en obetvinglig lust att inom en mycket snar framtid testa hans stekta strömming i pernod!
Mitt eget tips är annars att ugnsgrilla färsk sill smaksatt med rosmarin, havssalt och en god rödvinsvinäger eller pressad citron, som balanserar det feta fisksköttet.
Är det inte dags att hoppa över de evinnerliga isbergshuvudena och testa en riktig vintersallad? Den användbara endiven är minst lika krispig och har dessutom ett skönt sting av beska.
Read MoreSällan är vi så kulinariskt tunnelseende som när det gäller den mat vi bjuder de allra minsta. Vår inhemska vällingkultur är så bergfast cementerad att hemgjord pulverfri barnmat från Italien kan kännas som något närmast revolutionärt.
Read MoreDen ser påtagligt snövit ut, men mozzarellan är kantad av skumrask och skandaler. Därför går italienska myndigheter och producenter nu till gemensam aktion för att söka återupprätta den anrika delikatessens rykte.
Read Morebland har vi ju inte tid – eller ork – att kavla till en smördeg eller att koka ihop en fond. Tänk om man då kunde köpa dem färdiga i affären. Med samma innehåll som om de vore hemgjorda.
Read MoreDen svenska livsmedelsbutiken är en ständigt pågående kurs i amerikanska. Gamla begrepp som skorpor och knäckebröd anses omoderna och översätts till engelska. Men frågan är om konsumenterna hänger med i svängarna.
Read MoreFör ovanlighetens skull har jag i år ett nyårslöfte. Att inte slänga så mycket mat. Det kan förstås låta präktigt och trist, men att kasta så lite som möjligt är stimulerande utmaning som börjar redan i affären.
Read MoreMats-Eric Nilsson är nyhetsjournalisten som efter 30 år i dagspressen slog igenom som fackboksförfattare. Hans böcker Den hemlige kocken och Äkta vara, som båda handlar om fusket i matbranschen, har sammanlagt sålts i mer än 360 000 exemplar. Böckerna har placerat de många livsmedelstillsatserna i centrum för matdebatten och påverkat såväl konsumenter som producenter.