När det doftar för gott

Att vi blir sugna på mat när det luktar gott är ingen särskilt revolutionerande slutsats. Frågan är bara hur vi använder oss av den kunskapen.

Boxfresh är ett fascinerande uttryck som jag lärt mig av mina barn. Det syftar på en produkt som säljs i andra hand men är helt oanvänd och som alltså tas direkt ur kartongen.
Det handlar förstås om att en obegagnad sak betingar ett högre värde, men i vissa fall, när det gäller somliga märken, finns det även en egendomlig kult kring själva förpackningen. Med sökordet ”box opening” kan man på youtube hitta mängder av förväntansfulla konsumenter som omständligt och högtidligt klär av sin sprillans nya dator eller kamera.
Och visst kan man känna igen den där känslan. Kanske inte vördnaden inför den glänsande pappkartongen, men däremot underdånigheten inför den fulländade Maskinen av allra senaste modell. Den som är så genomtänkt in i minsta detalj och kan så mycket.
Betydligt mer sällan blir vi imponerade av hur mycket vi själva förmår. Hur sanslöst mycket information vi kan lagra och galet snabbt vi kan få fram den.
Luktsinnet är ett praktexempel. Du känner doften av gammaldags mandarin som du inte sniffat sedan barndomen, och på några sekunder slungas tillbaka till ett särskilt ögonblick i sexårsåldern. 
Tjusningen med detta sinne är att det i grunden är så ointellektuellt, vilket också gör det ganska försåtligt och lätt att utnyttja. Impulserna behöver inte bli medvetna innan vi hunnit blivit påverkade. Och de som forskar som mest intensivt om lukternas makt är förstås just de som vill ta reda på hur man på bästa sätt kan manipulera oss.
I ett av den internationella livsmedelsbranschens nyhetsbrev läser jag om en ny studie där turkiska och amerikanska forskare har undersökt hur lukter kan göra oss mer köpsugna. Funkar det att släppa ut kaffedoft i bussarna som munkkedjan Dunkin' Donuts gjort i Sydkorea? Eller att sprida doften av bakad potatis som snabbmatskedjan McCain gör i Storbritannien?
Ja, så enkelspåriga verkar vi vara, om man får tro de redovisade experimenten. På de försökspersoner som fick känna doften av nybakade kakor rann snålvattnet till det var just saliven man mätte – vilket i sin tur ledde till en tydligt ökad benägenhet att konsumera. Det gick till och med att öka sugenheten genom att be försökspersonerna att enbart föreställa sig kakdoften förutsatt att de samtidigt fick se en kakbild, men allra bäst gick det förstås när man utsatte dem för den verkliga doften. 
Att man uppenbarligen bör vara på sin vakt nästa gång det luktar extra gott i vänthallen eller butiken, verkar vara en given slutsats. Men dessutom kan forskarrönen kanske förklara något helt annat.
Om man exempelvis vill få igång aptiten hos undernärda patienter och gamlingar på sjukhus och äldreboenden är det viktigt att det får dofta gott av nylagad mat och nybakat bröd i salar och korridorer. Alltså bör rätterna inte som på sjukhusen i Stockholm serveras box fresh, i hermetiskt tillslutna plastlådor.
Men det visste vi väl egentligen redan?